Vanor och ovanor är små, små beslut som vi tar utan att egentligen märka det. Det går automatiskt. Att göra som man brukar göra är därför mycket enklare än att stanna upp och reflektera över varför man gör som man gör.
Vanor och ovanor
Ungefär 40 procent av de beslut vi tar under en dag baseras på gamla vanor. Det finns en trygghet i vanor som är tilltalande och dessutom sparar de tid! De flesta tycker nog till exempel att livet blir enklare om man har ungefär samma morgonrutiner varje dag.
Baksidan med vanor är väl ovanor då. Som att man kan ha lagt sig till med att äta något onyttigt vid TV:n varje kväll. Vilket gör att hjärnan börjar påminna om att man borde vilja ha något så fort man landar med rumpan i soffan. Om man är i ett läge där man vill ändra på ett sådant beteende kan det vara bra att inte ta hjärnans påminnelser som en bekräftelse på att man är en dålig människa. Att klanka ner på sig själv är ingen bra start på en förändring. Prova i så fall istället att backa och zooma ut lite grand. Påminnelsen kommer eftersom din hjärna vill hjälpa till. Tacka hjärnan för påminnelsen och omtanken men förklara sen varför du ska göra annorlunda den här dagen.
Blir livet roligare?
Det kan vara svårt att ändra vanor, men det måste inte vara det! Jag skulle säga att den stora knäckfrågan är den här:
Tror du att ditt liv kommer att kännas bättre efter att du har ändrat på den här saken, eller tror du att det kommer att bli jobbigare/tråkigare/sämre?
Det går nämligen ganska trögt att motivera sig till att göra en förändring om man både tycker att förändringen är jobbig och dessutom har en negativ förväntan på hur det kommer kännas när man är klar.
Inspirerande förändring
Det kan låta självklart att man inte ska ha ett ”negativt mål”, men det är vanligare än man tror. Och det är inte säkert att man är medveten om det. Ta till exempel ambitionen att ”börja träna regelbundet” med målet ”bli vältränad”. På något plan vet man ju att det kommer innebära att man behöver fortsätta träna hela tiden även när man har kommit i mål. Om man egentligen ogillar den träning man har laddat länge för att övertala sig själv att börja med så är det definitivt inte ett lockande mål. Tvärtom. Det är ganska stor sannolikhet att man kommer se till att misslyckas ganska snart så man slipper undan. Med all rätt. Det är inte meningen att man ska plåga sig igenom livet.
Ett mål måste kännas lockande, och du behöver tro att ditt liv kommer kännas bättre när du kommit dit. Det går inte bara att sno någon annans mål och tro att man ska bli motiverad av det.
Vad vill du uppnå? På vilket sätt kommer ditt liv att bli bättre av det? Kontakta mig gärna om du vill ha hjälp med att hitta ett inspirerande mål.
Inlägget Vanor och ovanor dök först upp på Coaching by Eva.